Never enough



Må bäst, med häst!

Det är söndag eftermiddag och jag har precis kommit hem ifrån staden. Jag hittade mirakulöst nog en fin marinblå jacka för endast 149 riksdaler, vilket jag fortfarande sitter och ler åt. Fika på Ahlstöms med modern min hanns också med, så nu är min mage fylld av ljuvligt kaffe.

Igår var också en hemskt trevlig dag, umgicks med Emelie och vi hann med en himla massa saker. Ni ska få lite bilder på ett urval av dessa.





























15 Mars







I filmer där en eller flera tonåringar är med brukar deras roller nästan alltid vara extremt prototypsenliga. De brukar stå och skrika sina föräldrar rakt i ansiktet för minsta lilla missförstånd och skrika "JAG VÄGRAR!" så fort en tripp till sommarstugan kommer till tals.

Jag antar att jag inte är som film-tonåringarna, åtminstone inte när det gäller vägran att spendera en helg på landet. För det var nämligen precis det jag gjorde den gångna helgen, jag levde i en liten stuga någonstans i dalslands skogar vid Vänern. Jag eldade i den öppna spisen, promenerade på klipporna i solen och fotade vid den långa stranden.

Tro det eller ej, jag njöt. Jag är ingen människa som vanligtvis trivs bland älgar och spindlar, men den här helgen var underbar. Efter nationella prov och allmänt mycket skolarbete var att somna framför elden och bli väckt av fågelkvitter nog precis vad jag behövde. Låter nog ganska clichéartat, men så var det.












Fredagsunderhållning



Godkväll.

Jag vill tacka Emelie för den fina bilden.

Jag har längtat efter timmen jag nu befinner mig i hela veckan, eller kanske till och med längre än så. En ledig, lugn fredagkväll med både nationella prov och andra mindre trevliga aktiviteter avklarade. Jag hade också sett fram emot en stor kopp te, en varm pläd, och en trevlig brittisk kriminalare i form av  Barnaby, Tony Hill, Lindley, eller någon helt annan!

När jag vid niotiden satte mig till rätta i soffan, greppade temuggen och började sappa från ettan till trean sköljde besvikelsen över mig vid varje knapptryckning. Inte heller fyran, femman eller sexan hade något värt ordet fredagsunderhållning att bjuda på. På ettan inleder man någon ny programserie vid namn Grillad med att i ena sekunden berätta om "En av Sveriges folkkäraste skådespelare", och att i andra sekunden välkomna Per Morberg in i studion, jag kände för att spotta honom i ansiktet.

Att de placerar hans namn och ordet folkkär i samma mening är ju helt vansinnigt, han borde gå under "Sliskig-pervo-kock-som-är-med-i-skjutprogram-för-att-visa-sig-macho-med-äckligt-backslick" Han är inte bara extremt sliskig där han i sitt matprogram står och stönar och svettas över en liten fläskkotlett, utan påminner också extremt mycket om en gammal idrottsvikarie jag hade i sexan. Han hette Jonathan tror jag, och är nog den äckligaste och sorgligaste människan jag någonsin träffat.

Nej som sagt, inga brittiska kriminalare så längt ögat kan nå och jag har nog aldrig önskar mig en Morden i Midsummer - box såhär mycket. I min desperation skulle jag nöja mig med CSI, NAVY CIS, Bones eller vilken annan amerikansk kopia som helst, men inte ens åttan tycks vilja uppfylla mina önskningar. Nåväl, nu är det slutklagat, jag fick ju åtminstånde som jag vill med pläden och teét.


inut* *ockervadd

Nej men se bara så fyndig rubrik jag har skapat, ett litet rebus där stjärnorna blir den egentliga rubriken. Ska jag vara ärlig mot mig själv är det nog närmare idiotiskt än fyndigt, men vad gör det. Rubriken lyder hur som helst is av den enkla anledning att det på något vis varit en gemensam nämnare för den gångna veckan.
       Det hela började i onsdags när jag köpte iskaffe, fortsatte igår när jag köpte iste och avslutades idag när jag köpte mig en kopp is-chai-te. Det har förövrigt också varit iskallt både i skolan och utomhus plus att jag när jag tidigare idag satt och pluggade knaprade i mig åtta isbitar. Hur snyggt det än hade sett ut kan jag inte säga att mitt hjärna frusit till is, att iskalla Edward befinner sig i mitt rum eller att jag likt Bam byggt en isbana i mitt hem och nu kan göra piruetter i vardagsrummet.
       Jag förstår förresten inte varför is alltid förknippas med trubbel och elände, för sen min ISTID började har den här veckan faktiskt varit hemskt trevlig! Ett exempel är hur min pappa gjorde en finfin namnsdagsfrukost till mig igår, hur jag, Emelie och Sara fikade i onsdags eller hur jag faktiskt inte ligger efter i skolan alls för tillfället. Hade jag skrivit detta inlägger i tisdags hade jag inte låtit på långa vägar lika positiv, men som tur var gjorde jag ju inte det. Nu kära läsare, väntar bilder på Sara och hennes nyklippta, ursnygga lugg, några fik-bilder, en namnsdags-frukost-bild och en bild på min ljushårige vän.













När mellanmålet är målet

Om du är en allmänbildad, eller kanske snarare en väldigt tevetittande person, vet du vilket mellanmål ovanstående citat syftar på. Förresten tror jag nog även att mindre bildade och tevetittande människor vet vad citatet kommer från. Fast alla har vi ju våra luckor i vad man borde, ska och förväntas veta, så jag skriver det uppenbara:

RISIFRUTTI!

En sådan äter jag hur som helst i detta nu, samtidigt som jag halsar i mig en stor kopp vaniljte. Min lucka ligger, om ni är intresserade, i Hives nya låt som man enligt Emelie bara inte kan ha missat. På tal om henne så ska vi strax ses i vasa och om jag vill undvika att rusa till vagnen borde jag avsluta detta lilla inlägg nu. Vilket är precis vad jag tänkte göra.

LATER  MATE!


(Emma finns bara i fantasin)

God kväll.

Nej, Kalles klätterträd har inte slutat studsa runt i mitt huvud. Jag utgår dock från att det inte är någonting som får intressesmurfarna att skutta upp i luften, snurra tio varv, landa och le så jag lämnar nog det här och nu.

Istället ska ni få ta del av lite trevliga bilder tagna i helgen, jag kan ju endast hoppas att ni inte dör, tappar medvetandet eller dylikt. Ni kan ju alltid skriva en liten kommentar som en bekräftelse på att ni överlevde, om det känns lockande. 


   




  




  




  


Jag umgicks som ni kanske ser mestadels med min stiliga väninna Emelie. Vi såg på Gosskören, en fransk och väldigt mysig liten film, och åt lussebullar. En väldigt lång kvällspromenad och ett besök hos våran gemensamma morfar på Götaplatsen hanns också med, en mycket trevlig helg på det hela taget får jag säga!

Emelie lärde mig att länka, snäll som hon är, så jag tänkte passa på att skriva att Emelies blogg kan ni gå in på....

HÄR!

Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att plugga, dricka te och baka muffins om det hinns med. Efter det ska jag bege mig till John Blund, tänkte göra det besöket långt och trivsamt så att jag vaknar pigg och glad imorgon.


Kalles klätterträd #2






RSS 2.0